Det var en intressant frukostrast idag med Sara. Hon berättade att hon är Jehovas vittne. Riktigt intressant att lyssna på vilken syn hon hade till julafton o födelsedagar - jag höll med henne lite faktist.

Varför ger man varandra presenter på en viss dag egentligen man har bara massa press på sig att man ska köpa presenter till alla. Man köper saker bara för att köpa nått, inte för att man vill lixom, det blir ingen känsla i det.

Och det händer ju ofta att man köper nått som är OK i sista minuten, den presenten betyder ju inte ett shit o knappt de andra man köper till julafton heller! Visst vill man köpa nått som personen gillar.. men känner ändå att det nästan gör det samma för man har ändå många andra tt köpa till också, så man är glad om man bara hittar något överhuvudtaget

Om man inte gillar presenten slänger den, ger bort den, lägger undan den på engång.. för den betyder ju inget, man har inte fått den för att någon verkligen har tänkt till o vill ge dig just den grejen för du betyder så mycket, utan för att han/hon var i stort sätt tvungen att köpa något.

Därför är det ju tusan ggr bättre att köpa en present då och då någon vanlig vardag o ge, och visst blir man mycket mycket gladare med en sån överaskning? Och då känner man sig speciell eftersom det är bara du själv som fått den där saken just då, och det spelar ingen roll vad det är man får, det är ju faktist tanken som räknas så är det faktist, stort som smått o dyrt som billigt!



Men julafton är ändå något speciellt för mig så det kommer att förbli! =D


(K)